Ocean



Jag känner mig hedrad att jag får dela mitt liv med en sådan underbar man. Som sänd från ovan rörde om han om mitt liv och skapade en vardag jag bara kunnat drömma om. Jag svävar fram på rosa moln, dagarna igenom, och saknar sönder mig när han inte ligger i mitt knä och är så underbar som bara han kan vara. Du vet vem du är min vackra man och jag hoppas att du tar det till dig. DU är helt underbar, fantastisk, vackrast och den mest otroliga person jag mött. Trots vår korta tid tillsammans så känns det som om jag alltid känt dig och du förstår mig på alla sätt och vis. Tack för att du finns min Mr Ocean, tack för att du finns!




Man kan aldrig få för mycket av kärleksförklaringar, eller hur ;) Står på jobbet och saknar sönder mig på min Mr Ocean. Imorse när det var dags för honom att gå upp så somnade jag om och vaknade först när han kom in och pussade mig hej då. Fy uch och blä. Blev helt uppochnervänd få.. Brukar ju gå upp med honom och göra frukost och packa matsäck så han får med sig allt. Är lite av en hönsmamma när det kommer till sånt :P Och sen när han är klar brukar det vara en tio min kvar innan han behöver åka och då lägger han sig i mitt knä och myser.. Halt underbart!! Men så blev det ju inte idag då. Träffade honom lite sömndrucket ungefär två minuter innan han rusade ner till bilen och så var det med. Men va tänker ni, han kommer ju hem vid fyra.. Jo förvisso men då åkte ju jag :( Började jobba fem och det var planerat att jag skulle gå ner och möta upp honom när han kom hem och direkt åka till mitt jobb. Men så blev det itne heller. Nee.. Älskling hade fått ett jobb som drog ut lite på tiden så för att det skulle gå snabbare ringde han mig och sa i princip - Spring ner så får du åka med ut och ta bilen direkt därifrån. WIHUU tänkte jag eftersom jag i ca fyra månader nu har underat hur hans lastbil ser ut inuti och vill se min baby i action ;) Ner fort som attan (efter att ha upptäckt att låskoppen, eller den där saken som man stänger runt låset på insidan av en dörr vet ni har hakat sig. Började nästan gråta för jag inte kom ut. Men jag lirkade upp det allt :P ) Kommer ner på gatan iaf med flåset i högsta hugg och där står han. Min baby i sin fiiiiina lastbil och väntar på mig. På lilla mig :) Kände mig stolt som en tupp när jag klättrade upp i lastbilen :P Men vad högt det var. Fick en chock när jag öppnade dörren.. fick ju klättre som en grobian för att komma in ^^ haha..
    Men efter många om och men så fick vi allt gjort och jag kunde bege mig mot jobbet. Kom en kvart för sent men hade redan ringt och förvarnat. Och nu har det alltså sprungit iväg cirka tre och en halv timma och jag ska snart börja göra ordning för stängning. Sen efter det ska jag upp i lägenheten en snabbis och hämta grejer, svänga förbi mammidear <3 med familj och säga hej och sen bege mig den låååånga kalla vägen hem mot mitt Norrköping. Men jag skulle kunna åka tusen mil för att komma till min älskling så 5 är ingen big deal ;)


Ta hand om er!
Mr & Mrs Ocean - Livet som sambos♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0